Det geopolitiska klimatet har förändrats i kölvattnet av bland annat pandemiåren och Rysslands invasion av Ukraina. De globala värdekedjorna påverkas när statsmakter inte har samsyn eller när komponentbristen blir påtaglig.
Under det senaste året har en rad olika arbeten initierats för att analysera risker och konsekvenser med dagens alltmer instabila geopolitik i syfte att stärka Europas ekonomiska säkerhet. EU-kommissionen kommer med hjälp av analyserna utvärdera behovet av nya initiativ för att minska risken att ekonomiska beroenden utnyttjas för politiskt inflytande eller påverkan av andra länder.
– Vi vill se ett förnyat fokus på att utveckla styrkeområden vilket skapar omvända beroenden som begränsar utsattheten för ekonomisk utpressning. För att ta teknologiskt ledarskap krävs det att vi river hinder och stärker ramvillkoren för en välfungerande inre marknad, samt värnar konkurrens, teknikneutralitet och excellens vid industripolitiska satsningar, säger Joel Jonsson, ansvarig för internationell handel på Teknikföretagen.
Initiativ som följer av EU:s strategi för ekonomisk säkerhet kan får stora konsekvenser för svenska företag och Joel Jonsson representerar den europeiska teknikindustrin i EU-kommissionens expertgrupp som speglar arbetet. Ett viktigt budskap enligt honom är att driva en politik som baseras på konkurrens och främjar internationell handel.
– En politik som fokuserar på att ersätta beroenden av import med inhemsk produktionskapacitet genom statliga stöd till utvalda teknologier riskerar att förflytta resurser till områden där den europeiska industrin inte är konkurrenskraftig, från områden där den är det. Det kan leda till en snedvriden konkurrens och undanträngningseffekter som missgynnar framväxten av nya teknologier. För att begränsa risken för att ensidiga beroenden beväpnas och används för ekonomisk utpressning bör EU istället försöka bredda basen av tillgängliga underleverantörer för den europeiska industrin. Det möjliggör för företagen att sprida risk genom att diversifiera leverantörskedjorna, menar Joel Jonsson.
En alltmer aktiv europeisk industripolitik skapar även utmaningar på nationell nivå, då Sverige inte har samma möjlighet eller vilja att ge stöd till den inhemska industrin som andra medlemsstater med mer resurser. De gäller både statsstöd, men även att styra forskning- och utvecklingssatsningar till politiskt utpekade tekniker då deltagande i projekten ofta kommer med krav på nationell medfinansiering.
– Det är lätt att som bransch jubla åt exempelvis Chip Act eller andra insatser som ger möjlighet till finansiering för innovation och utveckling, men riktigt så enkelt är det inte. Med den utveckling Sverige har, med minskade medel åt den FOU-verksamhet Vinnova idag ansvarar för, innebär det att våra företag inte kan få samma stöd från EU som deras konkurrenter i andra, mer bidragsvänliga, länder kan. På sikt innebär det inte bara att projekten kan komma att bedrivs i andra länder utan också att företag utanför Sverige, med hjälp av EU-stöd, får många konkurrensfördelar, säger Anna Wibom, programchef på Smartare Elektroniksystem.
Nyligen fick Vinnova i uppdrag av regeringen att peka ut särskilt viktiga områden för Sverige och svaret kommer baseras på en enkät som kommer skickas ut till svenska företag inom kort.
– Elektronikindustrin är tyvärr en dold bransch, även inom svensk industri, och därför är det särskilt viktigt som företag att vara engagerad nu när regeringen kraftsamlar för att kunna peka ut särskilt viktiga områden för Sverige. Hela värdekedjan är beroende av att den svenska och europeiska strategin stöttar elektronikindustrins behov – i och utanför Sverige och EU, avslutar Anna Wibom.
