Varje år finansierar Vinnova, Energimyndigheten och Formas flera miljarder av svenska skattemedel på forsknings- och utvecklingsprojekt genom olika satsningar inom innovationssystemet. Men är det verkligen värt det?
Smartare Elektroniksystem är ett av 17 strategiska innovationsprogram som det senaste decenniet har finansierat forskningsprojekt och andra strategiska insatser inom utpekade områden. Totalt har drygt 240 projekt beviljats medel till ett totalt värde av ca 400 miljoner kronor. Många projekt har varit oerhört framgångsrika och skapat ny teknik och nya företag, medan andra har bidrag till kunskap om elektronikens begränsningar. Oavsett har alla projekt varit en del i att öka välfärden i Sverige.
För innovationssystemet har en viktig funktion. Om näringslivet i landet är internationellt konkurrenskraftiga och mår bra, gör också välfärden det. Chansen att företag förlägger mer av sin verksamhet i Sverige ökar om de har sin forskningsverksamhet här. Så förenklat kan man säga att om företaget E får stöd för sin forskning och innovation i Sverige är sannolikheten större att också andra delar av verksamheten kommer finnas här. Och om verksamheten finns här skapas arbetstillfällen som leder till att fler personer bidrar till statskassan – som i sin tur betalar för vår välfärd.
– Det är såklart extremt förenklat att förklara kopplingen mellan forskningsbidrag och Sveriges välfärd, men det hänger absolut ihop med både sysselsättning och att skapa ett näringsliv som är globalt konkurrenskraftigt. Med det geopolitiska landskap vi ser idag är det därför viktigt att ge rätt förutsättningar för forskning och innovation, säger Anna Wibom programchef för Smartare Elektroniksystem. Statliga forskningssatsningar, som exempelvis innovationsprogrammen, är en väldigt viktig del av detta, men de måste också kopplas mot en större kontext som inte bara innefattar innovation utan även incitament för att ta innovationen till produkt och marknad. Även här har staten en viktig roll i att ta en del av risken. Här måste Sverige bli mycket bättre!
En annan stor vinst med innovationssystemet som Smartare Elektroniksytem sett i vårt arbete är kompetensutvecklingen. Såväl forskningsinstitut, som universitet och högskolor är direkt beroende av forskningsbidrag för att kunna bedriva sin verksamhet. Genom statlig medfinansierad forskning skapas relationer mellan företagen och forskarvärlden, och gör att forskningen blir relevant för näringslivet.
– Förenklat kan man säga att innovationssystemet stärker de högre utbildningarna när forskarna tar med sig resultaten till lärosäterna. Det bidrar till att lärosätena har ny kunskap i framkant och till en förbättrad utbildning inom respektive område, som i sin tur kan hjälpa en av branschens största utmaningar – kompetensförsörjning, menar Anna.
Men det är ju inte meningen att enskilda företag, lärosäten eller forskningsinstitut ska få skattemedel för att själva sitta på ny, viktig kunskap. Skattefinansierade innovationer ska också bidra till en allmän kompetenshöjning i Sverige och för de krävs att vi delar med oss av kunskapen som kommer fram.
– Det har alltid varit viktigt att sprida den kunskap och de insikter projekten fått genom den statliga forskningsfinanseringen. Projekten har därför alltid fått presentera sina resultat vid vår årliga konferens – Stora elektronikdagen. Med ”Elektroniken bakom allt” vill vi visa på den framgång Smartare Elektroniksystem varit för elektronikindustrin samtidigt som vi, ännu en gång, sprider kunskapen kring resultaten från några av de projekt som arbetat genom åren.
De strategiska innovationsprogrammen börjar alla gå mot sitt slut medan nya satsningar börjar. För oavsett form är och förblir innovationssystemet ett av de viktigaste verktygen för svensk välfärd! För elektronikindustrin är såväl Net Zero Industry, Avancerde digitalisering och flertalet dual use-satsningar högst intressanta program att söka medel i.
Men oavsett form är och förblir innovationssystemet ett av de viktigaste verktygen för svensk välfärd!
