Djupt inne i dagens mobilnät pågår ett arbete som få ser, men som påverkar allt från hur vi kommunicerar till hur industrin fungerar. Här utvecklas den teknik som gör det möjligt att hantera enorma datamängder, minimera energiförbrukning och samtidigt bygga alltmer kompakta system. I centrum står Ericsson Silicon – företagets egenutvecklade halvledare, som blivit en avgörande del för både produkterna och den långsiktiga konkurrenskraften.
En viktig milstolpe kom 2019 då Ericsson tog ett tydligt strategiskt beslut att kraftigt öka investeringarna i sin egen kiselutveckling. I en tid när halvledare blev alltmer avgörande – både tekniskt och geopolitiskt – valde bolaget att satsa stort på att ta kontroll över utvecklingen av nyckelkomponenten. Beslutet innebar inte bara ökade resurser, utan också en ambition att bygga upp en uthållig utvecklingskapacitet med nya chipgenerationer i snabb takt.
Satsningen gjorde det möjligt att etablera en utvecklingsmodell där nya, mer avancerade kretsar tas fram kontinuerligt, ofta i en årlig takt, och där varje generation bygger vidare på den senaste processtekniken. Det är också detta som har gjort att Ericsson kunnat flytta fram sina positioner snabbt och idag ligger i teknikens absoluta framkant.
portföljansvarig för Radio på Ericsson.
Effekterna av satsningen syns tydligt i produkterna. Radioutrustning för 5G som initialt vägde runt 60 kilo kan idag väga omkring 12 kilo, samtidigt som både kapacitet och uteffekt har ökat tre gånger. Den typen av förbättring är resultatet av ett systematiskt arbete där varje del optimeras var för sig och gemensamt: från förstärkare och filter till kisel, mjukvara och kylning.
– Utvecklingen från slutet av 10-talet till nu är otrolig, storleken på utrustningen har minskat till en femtedel samtidigt som de är ungefär tre gånger så kraftfulla, och än har vi inte nått max. När vi började låg vi efter aktörer i exempelvis Asien, men idag är vi världsledande, speciellt på kiselsidan berättar Tomas Sandin, portföljansvarig för Radio på Ericsson.
Samtidigt har själva konstruktionen förändrats i grunden. En modern 5G radio är idag extremt kompakt, trots sin komplexitet. På baksidan ryms tiotusentals komponenter, tätt packade på en yta som bara är någon centimeter djup. All elektronik sitter samlad i ett mycket begränsat utrymme, vilket gör att både designen och tillverkningen ställer extrema krav på precision.
Det är dock inne i kislet som den mest fascinerande utvecklingen sker. De chip som driver systemen innehåller i dag tiotals miljarder transistorer, och i vissa delar av systemen uppgår det totala antalet till omkring hundra miljarder. Samtidigt fortsätter miniaturiseringen. Tekniken är redan nere på några få nanometer, och utvecklingen går vidare mot nivåer där avstånd mäts i ångström – det vill säga dimensioner som närmar sig avståndet mellan enskilda atomer.
Detta gör det möjligt att inte bara göra utrustningen mindre, utan också betydligt mer kraftfull och energieffektiv. Genom att utveckla egna programmerbara ASIC:ar kan Ericsson skräddarsy funktioner för exakt de krav som mobilnäten ställer, i stället för att anpassa sig till standardkomponenter. Det innebär att signalbehandling, beräkningskapacitet och energianvändning kan optimeras samtidigt.
Konsekvenserna syns tydligt i produkterna. Nya generationer av radioenheter kan leverera högre prestanda med betydligt lägre energiförbrukning. Förbättringarna kommer inte från en enskild innovation, utan från hur alla delar samverkar: nytt kisel, förbättrad arkitektur, effektivare kylning och mer avancerade algoritmer. Även möjligheten att integrera AI direkt i chipen öppnar för ytterligare förbättringar, där system kan optimeras löpande genom mjukvaruuppdateringar.
Den ökade satsningen på kisel har också lett till en kraftigt utbyggd kompetensbas. Idag arbetar ett 1000-tal specialister med halvledarutveckling inom Ericsson, och verksamheten spänner över flera internationella utvecklingshubbar, med stark förankring i Sverige. Här utvecklas inte bara själva chipen, utan hela det systemtänkande som gör det möjligt att optimera från antenn till nät.
– Att konstruera radio är en konstform, och våra kunder som tittar under huven på våra senaste 5G radios är imponerande. Hela konstruktionen inuti radion är otroligt vacker och det har faktiskt kallats för elektronikens Mona Lisa av våra kunder, berättar Tomas och skrattar.
Samtidigt är det också en berättelse om svensk innovationskraft. En betydande del av utvecklingen sker i Sverige, där företag, akademi och forskningsmiljöer tillsammans bygger ett ekosystem kring avancerad elektronik. Den typen av samverkan är avgörande, inte bara för att driva teknikutvecklingen framåt, utan också för att säkra kompetensförsörjningen på sikt.
För bakom varje framsteg finns människor – ingenjörer som arbetar med att lösa komplexa problem och tänja gränserna för vad som är tekniskt möjligt. När tekniken når ner till nivåer där strukturer mäts i nanometer och ångström, blir det tydligt att utvecklingen inte längre bara handlar om ingenjörskonst, utan också om en djup förståelse för fysikens fundament.
I en tid där halvledare blivit en strategisk resurs globalt är kontrollen över kiselutvecklingen en tydlig konkurrensfördel. Ericsson Silicon visar hur ett svenskt teknikföretag kan kombinera djup teknisk kompetens med långsiktiga investeringar och global skala.
– Med den satsning som gjordes 2019 har vi tagit ledarskapet på den globala marknaden och med den framförhållning vi hela tiden jobbar med har våra konkurrenter svårt att komma ikapp, säger Tomas Sandin.
Det är ett arbete som sker i det tysta, djupt inne i systemen – men som bär upp en stor del av det moderna samhället. Och det är också ett tydligt exempel på hur världsledande innovation fortsatt utvecklas i Sverige.
