Cristina Rusu är Senior Expert på RISE Research Institutes of Sweden och docent i mikrosystem vid Chalmers. Hennes resa in i elektronikindustrin började i Rumänien, fortsatte via Nederländerna och Belgien – och landade till slut i Sverige, där hon idag driver forskningsprojekt som gör konkret skillnad.
– Min vetenskapliga utbildning började i Rumänien där jag tog en Masterexamen i tillämpad fysik, doktorerade i mikroteknologi vid University of Twente i Nederländerna, och sedan forskade vid IMEC i Belgien,” berättar Cristina.
Det var under doktorandtiden som hennes intresse för sensorteknik tog fart. Sedan 2002 har Cristina arbetat på RISE, där hon kombinerar sin forskningsbakgrund med tillämpad teknik inom IoT, energiskördning och sensorövervakning.
– Jag insåg vilken enorm potential som fanns i mikrosystem för praktiska tillämpningar – att sensorer kan kopplas upp, mäta, och göra system intelligenta, ofta med mycket liten energiförbrukning och även möjligheten att implanteras i kroppen.”
FOI som brobyggare
Cristina har lett flera forsknings- och innovationsprojekt (FOI), och ser dem som avgörande för att stärka svensk konkurrenskraft. Hon betonar att resultaten från FOI-projekt ofta visar att framtidsvisioner faktiskt kan bli verklighet – och att det stärker hela ekosystemet.
– Det allra viktigaste är att innovationsforskningen ger industrin modet och verktygen att våga testa nytt. FOI skapar en bro mellan akademisk kunskap och industriella behov. Forskare, småbolag, stora företag och samhällsaktörer får samskapa, och det bygger både kunskap och resiliens i Sverige.
När forskningen lämnar labbet
Ett särskilt minnesvärt ögonblick i Cristinas karriär var när ett projekt med energi-autonoma sensorer visade sig fungera i verkliga miljöer.
– Att se hur de mäter, hur tillförlitliga de är över tid, och att de faktiskt kan bidra till att minska behovet av batteribyten och öka driftssäkerhet – det gör att man känner att forskningen inte bara stannar vid labb utan har verklig påverkan.
Hon lyfter också fram projekt med samhällsnytta, som ’Smart Memphis’ och ’Hitta Mig’, där tekniken bidrar till både hälsa och miljö.
– Att se hur forskning och teknik kan skapa konkret värde och samtidigt bidra till ett mer resilient och hållbart samhälle är en stark drivkraft för mig.
Vad krävs för framtiden?
När det gäller framtiden för svensk elektronikindustri, ser Cristina tre nyckelområden: kompetensförsörjning, hållbarhet och robusta värdekedjor. Utan rätt kompetens menar hon att vi inte kan hålla oss konkurrenskraftiga och bygga lösningar som är tekniskt och miljömässigt hållbara, och samtidigt stärka vår inhemska kapacitet. Hon lyfter också fram hur oväntade resultat ofta leder till nya innovationer.
– När vi testade energiskördning för industriella sensorer upptäckte vi att en bieffekt kunde användas för vibrationsanalys och prediktivt underhåll – det var inte huvudmålet, men gav oss nya idéer. De här oväntade resultaten är ofta de som leder till nästa innovationsspår, och det är en del av charmen med att jobba i den här branschen, avslutar hon.
