Fotonik

Fotonik - kan definieras som "ingenjörsmässig hantering av ljus", vilket innebär användning av ljus för att upptäcka, överföra, lagra och processa information, att fånga och visa bilder, samt att generera energi.
Fotonik är utsedd av EU-komissionen som en av sex s.k. Key Enabling Technologies (KETs), som forskning och utveckling särskilt skall satsa på för att skapa nya arbetstillfällen och kunna möta framtida konkurrens utanför EU.

fotonikexempel
Fotoniken omfattar det elektromagnetiska spektrat, från Gammastrålning till IR-strålning. Gammastrålning som är joniserande är den mest högenergetiska elektromagnetiska strålningen. Det för ögat synliga området utgörs av icke joniserande elektromagnetisk strålning, men utgör endast en bråkdel av det användbara våglängdsområdet.

Fotoner och elektroner lever oftast i symbios med varandra. Mellan 1945-1990 genomgick elektronikområdet en enorm utveckling, från elektronrör => transistorer => digitala kretsar => mikroprocessorer och medföljande mjukvaruutveckling. Inom klassisk eller geometrisk optik så bevisades optiska fenomen runt år 1000 att ljus reflekterades och inte kom från själva ögat som man då trodde, medans det första enkla teleskopet eller kikaren byggdes 1608. Principen med optiska fibrer demonstrerades 1842. Den moderna optiken kom långt senare i och med lasern. Nyckeln till uppfinningen av lasern är begreppet stimulerad emission som infördes av Einstein redan 1917. Den första användbara lasern togs dock fram först 1960 av Theodore Maiman vid Hughes Research Lab. 1970 tillverkades den första användbara optiska fibern utan stora signalförluster.
Mycket forskning och utveckling inom fotonik som resulterat i flera Nobelpris har banat väg för det tekniksamhälle vi har idag med bl.a optisk mätteknik, laser, LED (Light Emitting Diodes), detektormatrissensorer (FPA), digitalkameror, värmekamror, optisk fiberkommunikation, smartphones, laserskrivare, CD-DVD- BluRay läsare, Tv- och databildskärmar, laserbaserad produktion, LIDAR (Light Detecting and Ranging), aktiva kollisionsskydd i bilar, självkörande bilar, bioteknisk forskning, medicinsk laserbehandling, solceller, m.m.

Framtagna data tyder på att det under 2015 fanns ca.2,32 miljoner arbetstillfällen över hela världen inom marknadssegmentet fotonikprodukter. Denna marknadsandel värderades då till US$ 500 miljarder för 2015 och förväntas öka till över US$ 600 miljarder 2020. Värdet ökar än mer då hela värdekedjan beaktas, från FoU av fotonikkomponenter och material => fotonikkomponenter => möjliggörande av fotonikbaserade produkter => möjliggörande av fotonikservice. För att påvisa fotonikens samhällsbetydelse utsåg UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) 2015 till International ”Year of Light 2015”.

Specifika mål för navet

  • Genomföra en kartläggning av svenska fotonikaktörer
  • Synliggöra dessa svenska fotonikaktörer
  • Försöka skapa värdegrunder för möjligt samarbete
  • Föra ut och förklara vad fotonik är i allmänhet och dess betydelse för samhället, industrin, samt andra teknikområden i synnerhet.

Aktörer

Hittills har över 100 st fotonikaktörer som är verksamma i Sverige beskrivits på en A4-sida vardera med verksamhet och kontaktuppgifter. Informationen kommer finnas tillgänglig på en ny hemsida som är under utveckling hos PhotonicSweden, vilken kommer att lanseras under mars-2017.

Kontaktinformation

Lennart BM Svensson
PhotonicSweden
Box 1070
Isafjordsgatan 22
164 25 Kista
Mobil: 070-726 7411
E-post: lennart@photonicsweden.org